Higgins ~ Det lilla kexmonstret's Journal
[Most Recent Entries]
[Calendar View]
[Friends]
Below are the 20 most recent journal entries recorded in
Higgins ~ Det lilla kexmonstret's LiveJournal:
[ << Previous 20 ]
| Wednesday, October 6th, 2004 | | 7:15 pm |
Nytt
Ifall ni kommer direkt till min dagbok, och inte via min hemsida så ska ni veta att jag inte kommer att uppdatera mina dagboksskriverier här i fortsättningen. Istället så finns min nya dagbok direkt på min hemsida. Matte och jag har bestämt att det är enklare för både henne och mig om allt ligger samlat på ett ställe, som det varit hittills har saker och ting varit utspridda på 3 olika ställen vilket blir jobbigt i längden. Så, om ni vill fortsätta läsa om mina äventyr får ni alltså bege er till min sida och klicka er vidare därifrån! | | Monday, March 29th, 2004 | | 2:22 am |
Vaddå sommartid?
Alltså, jag förstår ingenting! Matte pratar om att det är sommartid, men jag såg ju att det låg snö kvar på vissa ställen ute, och på sommaren brukar det inte vara snö. Jag vet att vi sov lika många timmar som vi brukar, men ändå sa matte att det var en timme senare än vanligt hela dagen idag. Undrar om det ska fortsätta så här nu? Och hur kan det vara sommartid när det fortfarande ligger snö ute? Det förstår jag inte alls. Det är nog helt enkelt någon som matte hittat på. En jobbig sak jag har kommit på är att nu när nästan all snö är borta och det kommer fram en massa spännande saker att lukta på är att det fastnar en massa underliga saker i min päls! Varenda promenad får matte hjälpa mig ta bort kvistar och skräp som fastnar, och ibland sitter det fast så att pälsen lossnar när matte tar bort det. Idag tog det jättelång tid när matte skulle borsta mig. Jag tyckte som vanligt att det räckte med att hon kammade öronen på mig och kanske borstade lite på ryggen bara för att det är så skönt, men matte höll på hur länge som helst. Hela tiden muttrade hon om hur skönt det ska bli när jag blir trimmad. Vaddå trimmad? Det har jag inte gått med på?? Visserligen vet jag att matte brukar bestämma såna dumma saker som trimning, och det brukar ju kännas skönt efteråt, men det vore trevligt att åtminstone få frågan: "Du Higgins, vad skulle du säga om att bli trimmad?" Fast det är klart, om jag fick bestämma så skulle jag aldrig vilja bli trimmad, och vem vet vad som då skulle fastna i min päls... En jobbig sak till är det här med dammsugaren. Den stod framme hela förra veckan, och matte dammsög varenda dag! Hon vet att jag inte tycker om dammsugaren, och ändå släpade hon runt den så mycket. Men matte sa att om hon ville bo på en sandstrand så skulle hon flytta till en, inte förvandla hela lägenheten till en strand. Så skyller hon på mig att det är jag som släpar in all sand! Det vet jag inte något om. Nu ska jag gå och lägga mig och se ifall matte fortsätter tjata om den där sommartiden imorgon. Om hon gör det och jag ser snö någonstans så vet jag att hon blivit helt galen. Current Mood: confused | | Tuesday, March 23rd, 2004 | | 2:44 pm |
Vilken promenad!
I söndags var matte och jag hemma hos mattes föräldrar eftersom hennes mamma fyllde år. Människorna skulle äta tårta och sånt, och som vanligt fick jag inte smaka. Suck! Lilla Martin, mattes systerson, var där när vi kom. Han låg och sov, så först märkte jag knappt att han var där, speciellt eftersom hans mamma och pappa inte var där. De hade lämnat Martin där dagen innan, så tydligen behövde mattes föräldrar sällskap eller något sånt. Jag har hört att när människor blir lite äldre så tycker de om att ha sällskap ibland och få hjälp med saker så det var antagligen därför Martin var där. Efter ett tag så tyckte matte att det var dags att jag kom ut på en kort promenad, så hon sa att vi skulle gå, och det är ju alltid roligt. Men, hon gjorde en mycket dum sak också. Hon frågade ifall Martin ville följa med oss ut, och det ville han förstås. Kan ju säga att det inte var någon speciellt rolig promenad alls. Normalt sett när matte och jag är ute och går så går vi fort! Det visade sig att ett människobarn på 2 år inte går speciellt fort alls, dessutom stannar de oftare än vad jag gör! Inte blev det bättre av att matte frågade Martin om han ville hålla mitt koppel, för det är klart att han ville det, så han höll i öglan och sen höll matte längre in på kopplet vilket inte gav mig speciellt mycket utrymme alls att röra mig på, och så sa matte hela tiden åt mig att jag var tvungen att gå saktare. Så stannade jag för att lyfta på benet, och då sa matte åt Martin att han var tvungen att stå stilla för att "Higgins ska kissa". Hmm, var hon tvungen att säga det så högt och tydligt?? Martin svarade i alla fall "jahaaaaaaa" och stod och stirrade på mig tills han fick syn på en bil som stod parkerad. När jag var redo att gå så stod Martin fortfarande stilla och stirrade på bilen! Det visade sig sen att så fort han såg en bil som kom körande eller som stod parkerad var vi tvugna att stanna och glo på dem!! Jättetrist! Sen skulle han stanna vid alla såna där gatbrunnar också och stirra ner i dem, och det var också jättetrist! Jag tittade första gången, men det fanns ju inte något intressant att titta på där, så jag förstår inte varför vi var tvugna att stanna vid varenda en! De såg ju lika trista ut allihopa! Så stannade jag på ett ställe där det luktade jättegott, och då fick matte säga åt Martin att stå still för "Higgins står och luktar på något". Martin svarade "jahaaaa" igen, och sen började han sniffa i luften! Som om han kunde känna samma spännande lukter som jag.... Efter ett tag tröttnade Martin på att hålla i mitt koppel, så då kunde jag röra mig lite mer, men jag var tvungen att stanna på de mest underliga ställen när han fick för sig att han skulle undersöka något. Jag tyckte gott matte och jag kunnat gå vidare så hade han kunnat stanna där själv och gå hem när han var klar, men det tyckte inte matte. Suck! Jag var alltså tvungen att stå still och titta när Martin undersökte än det ena än det andra och det var inte ens roliga saker han tittade på! Vi fick ju stanna också så fort han såg bilar, och när det kom några som cyklade förbi. Jag tycker det verkar som om Martin aldrig sett bilar och cyklar förut, men matte säger att det har han visst. Det är bara så att små barn tycker om att titta på konstiga saker. Det blev ju pinsamt också när Martin rusade fram till främmande människors brevlådor och ville titta ifall de fått någon post!! Så gör aldrig matte när hon är ute och går med mig! När vi varit ute jättelänge så var jag totalt uttråkad och ville vända och gå tillbaka hem till mattes föräldrar, men då tvingade matte mig att fortsätta gå och så sa hon att vi kommit mer än halvvägs så hon tänkte minsann inte vända för då skulle vi aldrig komma hem! Nåväl, jag bestämde att det kanske var bäst att jag gjorde som matte sa, och det var nog bra för jag kände igen gatstumpen vi kom till. Vi var jättenära mattes föräldrars hus så jag tänkte att nu är vi snart hemma. Vilken miss! Det tog eeeeevigheter att gå den korta biten eftersom Martin skulle titta på precis allt! Det fanns ett par gatubrunnar han var tvungen att titta ner i, olika snöhögar, sand, pinnar och jag vet inte allt! Tillråga på allt ville han inte gå normalt heller utan stannade och hukade sig ner och först förstod inte matte vad han höll på med. Sen kom hon på att hon var tvungen att säga "Klara-färdiga-gå" och då började Martin springa. Jag tror matte sa de där orden 298 gånger minst på den lilla biten som var kvar hem till hennes föräldrar, jag fick nästan ont i öronen av alla gånger hon sa det! En gång var det ganska roligt, för när hon sagt "gå" och började springa med små steg så märkte hon efter en liten stund att Martin inte sprang om henne som han gjort innan. När hon vände sig om för att titta hade han börjat springa åt andra hållet!! Matte försökte få Martin att skynda på lite, så hon sa att hans mamma och pappa säkert hade kommit till mormor och morfar nu, och ville han inte träffa dem?! "Snart" fick hon till svar, eftersom Martin då var fullt sysselsatt med att plocka upp alla sandkorn som fanns på hela gatan. Men, slutligen kom vi tillbaka till mattes föräldrar i alla fall, och jag var så glad! Matte fick frågan om vi gått långa skogspromenaden så länge som vi varit borta, och när matte talade om vilken väg vi gått skrattade alla. Jag förstår att de skrattade för hade matte och jag gått själva hade vi varit tillbaka på kanske 8 minuter, och nu hade vi varit ute i säkert en halvtimme! Kanske matte lärt sig att det är en jättedum idé att ta med sig små pojkar på våra promenader. Martins föräldrar hade kommit när vi var ute, och de verkade glada att se Martin. De hade säkert trott att matte kidnappat honom eller något sånt. Jag hoppas att det var sista gången jag var tvungen att gå på promenad med Martin i släptåg! Det var bättre när han var liten och satt i vagnen, det störde ju inte mig, men det här var ju löjligt! Current Mood: lazy | | Friday, March 12th, 2004 | | 1:39 pm |
Vårväder och besök
Häromdagen hade matte och jag besök av hennes syster Camilla och lille Martin Pysen. Här ser ni honom på väg att förorsaka en bilkrasch!  Martin och jag kommer ganska så bra överens numera, han besvärar mig inte så mycket och han verkar alltid glad att se mig. Han har också lärt sig att klappa fint när han ska klappa mig, och sen brukar han ge mig kex.... När han var här så gav matte honom ett av mina kex och sa att han skulle ge mig det, och det gjorde han, men sen fick han inga fler kex av matte att ge mig, men det ordnade sig ändå. När människorna satte sig för att fika delade Martin generöst med sig av det han åt. Det var i alla fall det intrycket jag fick, han höll ju bullar och kex precis i min noshöjd, och det måste väl betyda att han ville ge mig det? Men tyvärr så sa matte åt mig att lämna Martin ifred när han fikade, och sen sa hans mamma åt honom att sluta äta kex, för enda anledningen att han tog kex var att ta en tugga och sen ge mig resten. Dumma vuxna som inte förstår att barn ska ge hundar ätbara saker!! Förresten så kan Martin säga Higgins nu, fast matte säger att han har något sorts franskt uttal, för han säger "Iggins" och glömmer att det ska vara ett "H" i början. Nu börjar det vara väldigt smutsigt och så ute mest hela tiden. Det är vintern som håller på att försvinna säger matte. Nu gillar jag ju snö, så det är ju lite trist om den försvinner, och just när den håller på att försvinna är det lite jobbigt för jag blir så smutsig när vi är ute. När vi kommer in så försöker matte torka av mig, men lite fukt och smuts blir ju kvar i pälsen så sen ser matte precis var jag legat. Det blir såna avslöjande dammhögar där påstår hon, och så släpar hon fram hemska dammsugaren!! Usch! Här är förresten jag när vi var ute på promenad häromdagen!  Bilden är tagen på ett ställe vid ån, och jag sitter och spanar efter några änder att skälla på! Ibland kan jag låta bli att skälla på dem för att skrämma dem, och ibland inte. Jag tycker det är jätteroligt när det är massor av änder jag kan skrämma, för det säger bara svisch när de flyger iväg! Nu hade jag ingen större tur denna dag med mitt andskrämmande, de enda änder jag såg var ute och simmade:  Igår tvingade matte mig att bli ren. Alltså inte en sån med horn, utan jag menar alltså osmutsig vilket man blir genom att badas. Att bada tycker jag inte är roligt som ni kanske vet, och det är såå synd om mig när jag är i badkaret. Det roliga kommer ju efter badet när man kan torka sig i mattes säng och sånt! Egentligen förstår jag inte varför matte badade mig för jag blir ju smutsig igen, speciellt i det här vädret, men hon sa att det var hög tid. Om jag ska vara ärlig så känns det ju rätt så skönt när man är färdig, men det kommer jag aldrig att erkänna för matte! Sen förstår jag inte varför hon blev så upprörd när vi gick sista promenaden igår kväll innan vi skulle sova? Vi kom och gick vår vanliga lilla runda, och så fick jag se helt oemotståndlig snö bredvid trottoaren som jag bara var tvungen att skutta upp på och kana fram över. Matte blev inte ett dugg imponerad och frågade vad sjutton jag trodde att jag sysslade med. Nu sa hon inte så, utan hon sa såna där roliga saker som jag inte får skriva i min dagbok, så jag blev lite förorättad och fnös till, satte svansen i vädret och travade iväg. Att man ska behöva stå ut med såna matteutbrott bara för att man vill kana lite i snö!! Det var väl inte mitt fel heller att det var precis bredvid stora vägen och snön var alldeles smutsig?? Current Mood: bouncy | | Wednesday, March 3rd, 2004 | | 12:51 am |
Dum snö
Vet ni att det finns dum snö?? Om inte så vet ni det nu! Ena dagen blir man blöt och smutsig när man är ute och går, och nästa dag är det dum snö. Idag när matte och jag promenerade så såg jag sån vit fin snö som såg ut att vara jätterolig, sån där snö som man liksom kan köra runt med nosen i, och det tycker jag är otroligt skoj! Så, jag skuttade upp på sidan av promenadvägen vi gick på för att köra ner nosen i snön och så var det bara sån där jättedum snö! Den var alldles hård och jätteknäpp! Den gick inte ens sönder när jag gick på den, och matte sa att det heter "skare". Först tyckte jag hon sa hare, men såna brukar ju inte ligga stilla och se ut som snö så jag kom på att jag nog hört fel. Jag blev i alla fall jättearg på den dumma snön som lurat mig, så jag började frenetiskt gräva i den, sen kastade jag mig ner och rullade runt och skrapade med framtassarna på den hårda snön. Sen började jag bita i snön och skälla på den och vid det laget höll matte på att skratta på sig! Det hela blev ju inte bättre av att folk som gick förbi skrattade åt mig och frågade matte om hennes hund blivit helt galen. När jag hörde det blev jag ännu mer irriterad för jag är inte alls galen, så då började jag kana mig fram på huvudet och fortsatte att skälla. Matte sa till slut åt mig att jag faktiskt fick ta och ge mig, för hon höll på att frysa ihjäl. Matte klagade varenda promenad idag att det var så kallt och blåsigt. Hon sa att det var som isbitar när vinden tog i ordentligt. Jag märkte faktiskt inte så mycket av det måste jag säga. Det enda jag la märke till var att det var en massa dum snö överallt. Current Mood: annoyed | | Sunday, February 29th, 2004 | | 11:02 pm |
Äntligen!
Nu är ordningen återställd. Mattes dator har fått komma hem från veterinären - eller var den nu var - och nu kan allt bli normalt igen. Det har varit jättekonstigt i över en vecka! Lite bra har det ju varit, för matte har ju inte kunnat sitta vid datorn, så jag har kunnat ligga lite bekvämare. Antingen bredvid henne i soffan, eller på henne när hon legat i soffan. Det är ju definitivt mer bekvämt i jämförelse med att ligga ihoprullad i hennes knä när hon sitter framför datorn. Men ni ska ju inte tro att matte hållit sig i soffan inte! Hon städade i flera dagar och det är ju inte det minsta roligt alls, för då är hon ju inte stilla, och jag måste ju kolla in vad hon gör hela tiden. Ja, inte när hon dammsuger förstås, det räcker att höra den eländiga maskinen. En dag så bakade hon, och det är inte heller så roligt tycker jag eftersom jag aldrig får vare sig hjälpa till eller smaka. Sen är det lite irriterande att hon inte står still på ett ställe när hon bakar, jag måste ju flytta på mig hela tiden! Naturligtvis har matte inte bara gjort tråkiga saker som att städa och baka, hon har legat på soffan också och tittat på TV eller läst, och det är mysigt tycker jag. Sen har vi gått på promenader också, men det gör vi ju annars också. Det har varit synnerligen spännande promenader flera gånger, antingen har det varit väldigt spännande spår att följa, roliga saker att sniffa på eller så har jag spanat in andra hundar. Idag t ex så gick vi där i solskenet och så fick vi se ett gammalt par som har såna där konstiga saker med hjul på när de går. De höll på och matade fåglarna vid ån, och hela marken runt omkring dem var full av änder!! Ibland brukar jag gå förbi änder utan att bry mig det minsta, men idag kunde jag inte hålla mig: Jag sprang en svepande rörelse så långt kopplet räckte och så skällde jag på fåglarna!! Det sa bara "svisch", så försvann alla fåglar iväg!! Jag tyckte det var jätteroligt och skuttade vidare med stolta steg, men matte sa att det väl var onödigt att jag skrämt dem när de fick mat. Struntar väl jag i!! Förresten såg jag när vi gick över en annan bro att alla de dumma fåglarna kommit tillbaka till det gamla paret, så de fick säkert tillräckligt med mat trots att jag skrämde dem. Matte och jag har åkt till mattes föräldrar flera gånger också under tiden datorn var sjuk. Av alla de gånger vi var där så var de bara hemma en gång! Väldigt mystiskt, och jag undrade så var de kunde vara! En gång fanns det inte ens några kex där de brukar lägga kex till mig! Anledningen att vi åkte till mattes föräldrar var att matte behövde låna deras dator för en massa strunt som att kolla sina e-mail och jag vet inte vad. Hmm, kom just på att jag också fick använda deras dator och skriva i min dagbok så ni skulle veta vad jag höll hus, så helt onödiga var kanske inte de där besöken. Men, saken är den att jag tror att jag vet var de var! Det var nämligen så att i torsdags så sa matte att vi skulle ut och åka bil, och det visade sig att vi först åkte runt kvarteret, så parkerade matte bilen och vi satt kvar i bilen och väntade på något. Det visade sig att vi väntade på mattes syster Camilla, för matte hade lovat att hämta henne när hon slutade jobba. Så när Camilla kommit in i bilen körde matte iväg och så var vi hemma hos Camilla efter en liten stund. När vi kom in där så visade det sig att det var där mattes föräldrar var! Jag tror i alla fall att de varit där hela tiden. Nu ville de inte erkänna att de inte hittat hem, utan de påstod att det bara var i torsdags de råkade vara där eftersom de hämtat upp lille Martin på dagis eftersom hans pappa Stefan var bortrest, och Camilla slutade efter att dagiset stängt. Tydligen kan inte Martin hitta hem själv eller något sånt. Martin blev i alla fall jätteglad när han fick se att jag kom! Han sa hej flera gånger, vinkade åt mig och så klappade han mig också. Han har blivit riktigt bra på att klappa mig nu, och han gör det så försiktigt. I alla fall så länge han inte är alltför trött! Det var nämligen så att efter ett tag så började han springa runt som en tok, och var jag än gick så följde han efter mig. Väldigt irriterande, så jag var tvungen att lägga mig i mattes knä. Jag hörde att matte sa till Camilla att det verkade som om någon var trött. Först trodde jag matte menade mig, men så kom jag på att hon menade Martin. Men då undrar jag en sak: Om han nu var så trött, varför sprang han runt som en tok?? Om jag blir trött så ramlar jag snarare ihop i en liten hög på golvet eller någon annanstans och somnar, inte springer jag runt inte! Matte fick hämta hem datorn i fredags, så igår och idag har hon roat sig med att stoppa in olika program i datorn. Det är i alla fall vad hon säger att hon gjort, jag har inte brytt mig om så mycket att kolla vad hon pysslat med. Men, nu ska visst allt vara tillbaka på plats, och kanske kan jag få upp lite mer bilder snart på mina fotosidor. Nu ska jag i alla fall släpa ut matte på dagens sista promenad ínnan jag ska sova. Current Mood: bouncy | | Wednesday, February 25th, 2004 | | 1:36 pm |
Mycket sjuk dator
Jag tror att mattes dator är jättesjuk! Den har inte varit hemma på nästan en vecka nu, och snart tror jag att matte börjar klättra på väggarna! Hon har städat hela lägenheten, och sett alla inspelade videoband hon hade liggande, och snart har hon läst ut alla böcker också! Själv har jag legat och spanat när hon städat, myst i soffan när matte sett på TV och video eller läst, och sen har vi ju naturligtvis gått promenader också, men det gör vi ju alltid. Just nu är vi hos mattes föräldrar, men de är inte hemma. De är väl på jobbet tror jag, men det verkar som om jag fått pli på dem! Det låg kex och väntade på mig på det vanliga stället!! Nu får jag inte skriva mer säger matte, för hon ska kolla något annat på datorn nu säger hon. Hoppas att allt är bra med er alla, och så fort mattes sjuka dator är frisk så kan jag berätta en massa andra saker!! Current Mood: busy | | Sunday, February 15th, 2004 | | 9:50 pm |
Sjuk dator
Mattes dator mår inte som den borde, och har inte varit sig själv på flera veckor! Jag tror att matte måste ta den till veterinären snart så att den blir frisk igen. Som det är nu är det inte roligt alls, för varje gång matte startar den vet hon inte om den överhuvud taget kan tänka sig att gå igång, eller hur länge den kommer att vara igång. Hipp som happ stänger den av sig själv och startar om igen, och då kan ni tro att matte säger en massa roliga saker! Men, det har ju den trista effekten att varken matte eller jag kan göra något vettigt med datorn! Det har kommit mail till både matte och mig som ännu inte är besvarade, för inte nog med att själva datorn fått fnatt, utan vår mail verkar också lida av vissa störningar. Förutom en dum dator så är allt som vanligt, d v s jag får alldeles för lite kex, det kom massor av ny snö och var jättekallt ett par dagar, men nu är det varmare igen, och så har det blivit slaskigt. Man blir alltså blöt när man promenerar! Igår och idag har matte mest legat och läst eller sett på TV, och jag har hållit henne sällskap. När hon har legat i soffan och läst har jag sett till att ligga uppepå matte, och det har varit väldigt mysigt! Jag ser till att få mitt huvud på hennes ena axel, och sen ligger jag där och sover. Ibland snurrar jag mig runt och ligger på rygg med benen spretande åt alla håll, och matte säger att vi nog inte ser kloka ut. Sen brukar hon skratta åt mig när jag ändrar ställning, för jag viftar alltid lite på svansen då, men det är väl inget att skratta åt heller?! Det är ju bara för att visa att jag trivs! När hon har fått för sig att hon inte ska ligga kvar längre har jag blängt på henne och vägrat flytta på mig. Förstår inte varför man inte kan få ligga bekvämt och ha det mysigt i flera timmar? Current Mood: loved | | Saturday, February 7th, 2004 | | 11:59 pm |
Party, party
Japp, så har man varit på party igen. Ett två-års-party! Det var lilla Martin Pysen som fyllde år i fredags, men eftersom han är ganska trött i slutet av veckan efter att ha gått på dagis så hade han ett lördagskalas! Inte helt fel alls tycker jag, det enda som var fel var att jag inte fick någon tårta. Men jag städade golvet under Martins stol, och sen varje gång hans pappa gick ut i köket så följde jag efter. Jag tänker inte tala om vad jag fick av honom, för det är en hemlis för matte, och jag tror att hon läser min dagbok... Om inte mattes dator krånglar alltför mycket imorgon kanske hon kan hjälpa mig att fixa in lite partybilder. (Ni skulle hört matte de senaste dagarna!! Hon säger en massa roliga ord om och till sin dator som jag inte får skriva här, och det är jätteroligt att lyssna på! Fast en sak som inte vore så rolig är ju ifall datorn skulle gå sönder helt, för då kan jag ju inte skriva alls i min dagbok...) Sen har jag lite åsikter om vädret. Det är väl så att det är vinter, eller hur?! Ska det inte vara snö då?? Här verkar inte snön kunna bestämma sig ifall den ska vara här eller inte. I veckan så var det blaskigt och regnigt, och nästan all snö försvann och det var inte kul alls. Efter varje promenad var jag blöt och smutsig och jag vet inte hur många gånger matte tvättade tassar, ben och mage på mig. Det har varit alldeles för mycket tid i badkaret tycker jag. Men nu verkar det som om vi ska få ha snö igen. Imorse när matte och jag gick ut så hade det kommit alldeles ny snö! Man kan se att den är ny för den är inte smutsig, utan alldeles vit, och när man stoppar ner nosen i den så blir man alldeles vit i ansiktet och så luktar den annorlunda än gammal snö. Enda problemet med den snön var att det blev snöbollar i pälsen, och det betyder att man blir våt när man kommer in. Det var bättre på eftermiddagen och ikväll, för det var kallare då så ingen snö fastnade. Hoppas det fortsätter så! Sen kan man ju undra vad matte har emot att jag letar efter saker att äta när hon sover. Det är kankse möjligt att mest troliga stället för ätbara saker inte är i mattes säng, men man vet ju aldrig. Jag beslöt mig i alla fall för att kolla upp den saken häromnatten, närmare bestämt någon gång mellan 4 och 4.30 på morgonen. (Det är tur att matte har en klockradio med stora siffror som lyser så att jag ser vad klockan är.) Jag vaknade och kände mig ganska så utvilad och lite småhungrig, så jag tänkte att det kanske kunde finnas något att äta i mattes säng. Jag var nämligen inte tillräckligt utvilad för att bege mig ut ur sovrummet. Jag visste att jag legat i mattes säng och ätit kex, så jag tänkte att det kunde ju vara så att det fanns några smulor kvar, trots att matte frenetiskt borstar lakanet innan hon ska sova. Hon gillar inte min bäddning av någon anledning, utan säger att jag bara knölar till, sprider ut smulor och sen att det trillar bort sand som torkat in i min päls. Det tror jag inte ett ögonblick på! I alla fall så började jag sniffa mig fram lite försiktigt, men det var ju ganska så mörkt i sovrummet, och så låg matte ivägen. Kan väl hända att jag råkade trampa runt lite på henne, och kanske att jag stack in huvudet under hennes täcke och råkade sätta min nos mot hennes ben. Det var inte meningen att väcka henne, jag försökte vara diskret, men tydligen var min kalla nos mot hennes ben som en väckarklocka. Eller möjligen att hon vaknade av att jag råkade trampa lite på henne. Matte vaknade i alla fall och sa åt mig att sluta klampa runt, sluta sticka in huvudet under hennes täcke och antingen lägga mig i sängen eller under sängen och sova. Hon struntade i vilket, bara jag la mig och var stilla. När hon ändå mumlade allt det där så tyckte jag att om hon ändå var vaken kunde jag ju visa mig från allra bästa sida, så jag klev upp på henne och pussade henne ordentligt i ansiktet. Sen klev jag ner bredvid kudden där jag rullade ihop mig med en nöjd suck och somnade. Tydligen somnade inte matte lika fort, för hon muttrade hela dagen om hur korkat hon tyckte jag betett mig under natten. Om hon nu tycker det är så irriterande tycker jag hon kunde låta mig ha fri tillgång till kex dygnet runt så jag kunde gå och ta för mig när det passar mig, och inte när matte tycker att jag gjort mig förtjänt av kex! Nu ska jag gå och sova. Current Mood: tired | | Wednesday, February 4th, 2004 | | 6:51 pm |
Kräm
Jag tycker det är gott med kräm. Ansiktskräm närmare bestämt! Matte brukar smeta in sitt ansikte med sån, och den är jättegod att slicka bort! Matte blir inte så imponerad, för hon påstår att man inte ska äta sån kräm, och att hon smetar på den för att det är bra för hennes ansikte. Jag tycker det är jättefånigt att smeta kräm som smakar så gott i ansiktet! Enligt min åsikt så kunde hon gott sluta smeta in sig med den, och ha i den i min mat istället! Ibland smetar matte in benen också med en annan kräm, antagligen benkräm, men den är inte lika god som ansiktskrämen. Inte för att det hindrar mig att slicka bort den, men jag tycker hon kan ta och byta till någon mer välsmakande benkräm om hon nu ska envisas med att smeta in sig. De senaste dagarna har det inte varit kul att gå på promenader alls. Det är så blött, och hur kul är det egentligen att bli alldeles blöt på varenda promenad? Nästan all den skojiga snön är borta, och på en del ställen när jag skuttar upp i snön så visar det sig att det bara är slask, och så blir jag alldeles våt och kall om tassar, ben och mage. Det är faktiskt inte det minsta roligt. Sen tar det dessutom evigheter innan jag är torr igen. På lördag har jag hört att jag ska på kalas igen! Det är lilla Martin Pysen som ska ha kalas. Han fyller 2 år på fredag, men själva kalaset blir på lördag så att han ska orka hålla sig vaken. Tror jag ska ta på mig min röda snusnäsduk då och se ifall jag kanske kan lura av någon lite smaskig tårta eller något sånt. Jag antar att matte och jag ska ha presenter med oss, men jag vet inte vad det blir, för jag tror inte matte köpt något än. Om jag får föreslå något så tycker jag att Martin ska få en stor låda med kex, kanske lite levergodis och någon skojig mjuk och fluffig pipleksak. Det är såna saker som jag skulle bli glad för. Nu påstår matte att små barn inte tycker om levergodis, men hur kan hon veta det? Har hon frågat en massa små barn om de tycker om det eller vaddå? Förresten, det gör väl inget om inte Martin tycker om det, då kan han ju ge det till mig istället, för jag uppskattar det som sagt... Current Mood: bouncy | | Friday, January 30th, 2004 | | 1:09 pm |
Sidan två
Det finns de som inte behöver göra så mycket för att komma med i tidningen. Somliga behöver till exempel bara vara ute och gå i snön. Såna som jag bland annat. Igår var matte och jag ute och gick en promenad i värsta snövädret, och matte bestämde att vi skulle gå en kortare väg mot vad vi brukar. Det var nämligen inte så skoj att gå när man knappt inte såg något, och både matte och jag var alldeles fulla med snö. När vi traskade över ett övergångsställe såg jag att det var en man som stod på andra sidan och han hade en kamera, mycket större än mattes, och det såg ut som om han tagit en bild på oss. Idag när matte öppnade tidningen så visade det sig att han hade tagit en bild, för längst ner till vänster på sidan 2 i Eskilstuna-Kuriren kan man läsa den lilla notisen som ni ser ovanför. Det var nog tur att matte badade mig i förrgår, tänk om jag hamnat i tidningen och varit obadad!! Current Mood: amused | | Tuesday, January 27th, 2004 | | 10:33 pm |
Gå fort
De senaste dagarna har jag gått väldigt fort. Jag skyndar fram över hala trottoarer, kastar mig upp i snöhögar och sniffar mig fram över halva stan. Jag blir inte ens trött i tassarna! Det finns så mycket att kolla in, och man måste ju vara alert för att inte missa något. När man t ex går ut på sena kvällspromenader måste man skynda sig runt parken så att man hinner se hararna som skuttar runt där! Vi ser dem varje kväll matte och jag, och man måste verkligen ha ögonen med sig för att hinna med. Ena sekundenn är de på ena sidan av gångvägen, för att nästa sekund ha gjort ett jätteskutt över till andra sidan! Ibland måste jag skälla på dem för att försöka få dem att stanna upp så jag kan komma fram och sniffa på dem, men jag har märkt att det bara får dem att skutta iväg snabbare. Ganska oartiga typer ifall ni frågar mig. Samma sak med alla änder och andra fåglar som brukar vagga runt i en del av Stadsparken där människor formligen öser ut bröd som fåglarna ska äta. Det ligger massor av bröd, och sen vaggar det runt hundratals fåglar och snappar åt sig av brödet. Jag tycker allt att de är lite oartiga, för det första vill de inte dela med sig av brödet, och för det andra så flyttar de inte på sig när det kommer människor och ska gå förbi, utan människorna måste gå runt alla fåglar. Vore det bara en fågel så skulle jag inte säga så mycket, för en tar ju inte så stor plats, men när det är massvis av fåglar så kan ju folk snubbla över dem! Därför brukar jag göra ett svepande spring med skäll för att skrämma undan fåglarna så matte och jag kan fortsätta vår promenad. Jag skulle gärna springa efter dem ännu längre, men eftersom jag har matte i kopplet så kan jag inte komma speciellt nära. Andra saker som jag sett när jag varit ute och gått fort med matte är små barn. Vi mötte en liten pojke häromdagen som bara sa "oj" hela tiden! Först när vi närmade oss stod han och stirrade på en papperskorg och hans mamma ropade på honom och sa att han skulle komma, men han bara stod och stirrade på papperskorgen. Sen så tittade han i alla fall åt sin mammas håll, och så fick han syn på matte och mig och då kom han gående mot sin mamma. Det var en sån liten pojke som vaggade sig fram ungefär som änderna, alltså ungefär i samma storlek som lille Martin, och såna tycker jag ju är lite skumma. Jag bestämde att jag skulle säga något, så jag skällde till en gång och viftade på svansen, och då stannade pojken och sa "oj". Sen fortsatte han att säga oj mest hela tiden när hans mamma hälsade på mig. Matte satte sig ner på huk bredvid mig, och sa att jag kunde hälsa lite försiktigt. Så jag gav till ett skäll till, och då sa matte att man inte ska göra så eftersom små barn blir rädda, och så förklarade hon för pojken att när hundar pratar så låter det så. Hmmm, vet inte om jag håller med om det, men pojkens mamma höll med matte så nu kommer den pojken att tro det. (Vi hundar pratar inte alls så, och dessutom så kan vi både läsa och skriva, så det så!) Efter att vi stått stilla en stund och pratat med pojken och hans mamma så gick matte och jag vidare, lika fort som förut. Nu tror jag att vi ska gå ut igen faktiskt och då ska jag hålla utkik efter hararna igen! Undrar ni varför jag går så fort på alla promenader?? För att matte säger åt mig det så klart!! Frågar man henne däremot så säger hon att vad hon säger är fot, men det är inte vad jag hör! Matte hävdar dessutom att det verkar som om jag fått öronen fulla med snö den sista tiden, eller att jag klistrar ihop hörselgångarna med superlim före varje promenad eftersom hon vet att jag vet vad "fot" betyder. Men matte går alltid fort, så jag är helt övertygad om att jag hör rätt: Hon säger faktiskt "Higgins fort!". Current Mood: bouncy | | Saturday, January 24th, 2004 | | 2:17 pm |
Party och sånt
Nu är det evigheter sen jag fick skriva här! Matte är otroligt självisk och håller bara på med sina egna saker hela tiden, men nu har jag fått chansen att skriva lite här. Meningen var väl att jag skulle skriva om julfirandet, men det är ju en månad sen, så det känns lite gammalt. Kan ju säga att det var kul att fira jul hemma hos mattes syster, Stefan och lilla Martin. Det var massor av paket under granen, men de flesta var till Martin, men han var inte så bra på att öppna paketen utan var tvungen att få hjälp. Själv är jag jättebra på att öppna paket, så jag klarade mig själv. Det finns i alla fall bilder från jul på mina bildsidor ifall ni inte sett dem, så ni kan ju kolla själva. Sen har det varit nyår också, och jag är glad att det är över. Det var ett fasligt smällande ute, och jag vägrade som vanligt att gå ut. Då kan jag minsann hålla mig hur länge som helst!! Sen i början på januari fyllde mattes pappa år, och då var vi där och åt. Rättare sagt: Människorna satt och åt vid bordet och jag fick vara glad ifall Martin tappade ner saker på golvet. Några veckor senare var det partydags igen! Då fyllde Rustys matte år, och det var spännande. Matte hade borstat mig och gjort mig fin, och så hade jag min röda snusnäsduk på mig. Då vet jag att det är party på gång! Det roligaste med det partyt var att det kom en hund dit som jag inte kände! Det var en tjej som hette Blanca, hon är en Malteser och kommer från Spanien. Innan hon kom till Sverige så tror jag hon bodde på gatan och ingen var snäll emot henne, men så fick hon flytta till Sverige och till ett par snälla människor här, och nu bor hon inomhus. Det blev lite livligt precis när hon kom, men efter en liten stund hade det lugnat ner sig. Rusty och jag ville ju hälsa på henne, men jag kom snart på att hon var lite näbbig av sig och bara morrade så fort man försökte visa sig lite snäll. Så, största delen av kvällen höll jag mig intill matte och låg och spanade på Rusty som försökte imponera på Blanca. Det var jätteroligt att se, för han försökte med allt för att få hennes uppmärksamhet, men hon struntade totalt i honom! Matte försökte få bilder på oss tre tillsammans, men så fort hon skulle knäppa ett kort så försvann vi åt olika håll!  Här ovan ser man t ex pyttelite av Rusty i nedersta vänstra hörnet, man ser bakdelen av Blanca och sen mitt huvud! Sen så försökte matte ta en bild på Blanca, men det blev inte heller någon succé;0) Hon vände på huvudet direkt!  Lite senare så visade Blanca att hon minsann kan dansa. Matte satt ganska långt ifrån och fick zooma in kameran, men det blev ju inte världens bästa bild.  Som ni ser har Blanca en danspartner, och det är en liten flicka som heter Natasha. Hon är nästan två år, och ganska så trevlig. Utom när hon försökte ta tag i min svans när jag viftade på den, men när hennes pappa sagt åt henne att man inte skulle ta tag i svansen på hundar hur mycket de än viftar på dem så slutade hon försöka. Smart liten flicka tycker jag! Till sist ska jag bara visa hur desperat Rusty var. Som jag sa försökte han allt för att få Blancas uppmärksamhet, men här tycker jag han gick lite till överdrift!  Jag antar att han var avundsjuk på att jag hade min snusnäsduk, men att ta på sig Natashas tröja var väl lite att ta i tycker jag! Current Mood: accomplished | | Wednesday, December 31st, 2003 | | 6:37 pm |
Gott nytt år! Hoppas ni alla får ett riktigt gott nytt år, och att det inte blir för mycket smällande! Jag har fått nog för länge sen! Current Mood: good | | Tuesday, December 30th, 2003 | | 7:08 pm |
Mystiskt väder
Alltså, den senaste veckan tycker jag allt att vädret varit hemskt konstigt. Innan julafton så var det snöstorm, och när matte och jag gick ut på morgonen var det snö överallt!! Jätteskojigt, men något svårt att skutta sig fram, speciellt för matte som bara har två ben att gå på, och det var bara smala gångar att gå på. Matte sa att de inte hann ploga eftersom det kom mer och mer snö, och blåste jättemycket. Här kommer en bild på mig när jag står och tittar ut över gården och all snö som kommit ner:  När den här bilden togs hade jag stått en stund i badkaret, för matte hade duschat bort en massa snöbollar ur min päls. Det är jätteirriterande när det blir en massa snöbollar överallt, för då är det ganska så svårt att gå. Kan ju visa bildbevis på att det blev värre vartefter den dagen gick! Framåt kvällen var vi ut på en jättevärsting till promenad! Snön yrde och matte hade svårt att gå upprätt, men jag var ju tvungen att gå ut så hon bylsade på sig massor av kläder, så hon var inte ens en tiondel så snöig som jag var när jag kom in:  Jag kunde knappt röra på huvudet för mina öron var jättetunga!! Matte sa att de säkert vägde flera ton. Eller om det var kilon hon sa kanske... Inte kunde hon ta av mig halsbandet eller min reflexväst, så hon knipsade loss kopplet och ställde ner mig i badkaret igen, och den här gången fick jag stå länge innan all snö var borta. Jag tycker ju inte om att bada eller att bli blöt, men det är ju inte så kul att vara alldeles snöig heller, kallt blir det också, så när jag tänkt på saken har jag kommit fram till att det kanske inte var en så korkad idé som jag först trodde. Dagen efter det så var det soligt och fint väder, lagom kallt också vilket är bra, för då fastnar inte snön i pälsen på mig och det blir alltså inga snöbollar. Att det är lagom kallt betyder också att vi kan ta långa promenader, utan att jag blir för kall. Den dagen hade matte kameran med sig ut, och tog lite bilder på mig när jag skuttade runt i snön och hade det skojigt!  Normalt sett får jag ju inte springa runt utan koppel i stan, men matte hittade ett ställe där hon hade bra uppsikt över promenadvägarna, och det fanns inga människor eller hundar i närheten, så jag fick springa av mig lite och skutta runt som en känguru i snön! Det är jätteskojigt, och har ni inte provat det tycker jag att ni ska göra det. Så kom julafton - som jag inte tänker berätta om här - och då var det slask ute, och dagarna efter det regnade all snö bort.. Promenaderna var visserligen ganska långa, men jag blev ju så blöt och smutsig efter varje promenad att det inte var roligt alls. Matte blev jättesmutsig en dag hon också när hon trampade ner i ett hål med sin fot. Hon såg inte att det var ett hål, utan trodde det var fast mark, men hennes fot totalt försvann!! Hon var smutsig långt upp på skaftet av kängan, men konstaterade i alla fall att kängan var helt vattentät. Dagen efter det halkade hon på en isfläck, men som tur var fanns en lyktstolpe precis bredvid där hon halkade, så hon tog tag i den för att inte ramla. Måste säga att matte gick lite konstigt efter det, och höll sig extra stilla och hängde i dörrar och sånt. Hon sa något om att hon gjort illa ryggen, men den är också bra nu. Sen igår när vi haft barmark ett par dagar kom vi ut och så var det snö igen!! Jag älskar ju snö, men det var tyvärr sån som fastnade som snöbollar i min päls, så det var ju inte så himla roligt. Ännu tråkigare blev det senare på dagen, för när matte tog ut mig så smällde det! Såna dumma smällare och raketer, och då bara vägrar jag att gå! Jag la mig ner och talade tydligt om för matte att jag minsann inte tänkte gå ett steg till, men hon försökte i alla fall få mig att gå. Hon t o m bar mig en bit för att jag skulle gå sen när hon satte ner mig, men ända hållet jag tänkte gå åt var hemåt, så det fick bli så. Matte tog på sig alla ytterkläder flera gånger under kvällens gång, och jag skuttade runt och tyckte det skulle bli kul att gå ut och gå. Tills jag kom utanför dörren och ett par gånger hörde jag klart och tydligt hur det smällde, och resterande gånger bara la jag mig utanför dörren och rörde mig inte en millimeter. Matte var lite orolig att jag skulle sprängas under natten eftersom jag inte varit ute sen lunchtid, men jag klarade mig fint. Imorse när vi gick ut sken solen och snön var sån ofastnande snö, så det blev en lång promenad och det var skönt. Så tog matte ut mig på en lång promenad till på eftermiddagen, och precis när vi kommit in så smällde det utanför, så nu tror jag att jag ska ligga i soffan resten av kvällen. Current Mood: curious | | Friday, December 19th, 2003 | | 12:41 am |
Spännande
På stora bordet i vardagsrummet är det fullt med paket med jättespännande saker i! Det är JULKLAPPAR!!!!!Alla paket är inte till mig, men jag tror att det i alla fall finns 11 stycken , eller om det kanske var 1, som är till mig....Jag vet i alla fall att vissa paket är mer spännande än andra, för jag såg när matte slog in dem, och jag hjälpte henne lite med tejpen och snörena och andra saker! De är inslagna i jätteroligt papper med små tomtar och pingviner i tomteluvor och jag har kvalitetstestat pappret. Jag tyckte det var bäst att jag var med och slog in paketen, och för att matte skulle veta att presenterna skulle hålla sig inne i pappret testade jag det ingående. Man var tvungen att stå ordentligt med framtassarna på pappret och sen dra i det för att det skulle gå sönder i småbitar. Det räckte inte att bara skaka på pappret, så nu vet ni det. Om ni vill köpa likadant papper får ni åka till samma affär som matte handlade i, för det är den enda affär jag vet som säljer just den typen av papper. Vad affären heter har jag ingen aning om, men när man svänger ut från vårat garage så kör man lite rakt fram, och sen svänger man, och sen är det rakt fram igen. Efter att ha kört rakt fram ganska länge så svänger man åt ett annat håll, och sen är det möjligt att man kanske svänger några gånger till. När man gjort den sista svängen så kommer man till en stor parkering med en massa bilar, och då ska man parkera mellan den grå och den röda bilen som står parkerade i sjunde raden. Hur man går från bilen vet jag inte riktigt eftersom jag inte fick följa med in i affären, men det finns säkert någon ni kan fråga när ni kommer dit. Jag rekommenderar verkligen att ni köper just det pappret eftersom mina ingående tester visat att det är ett bra och stabilt papper. För några dagar sen hade jag det lite ansträngande, för jag var och såg efter mattes föräldrar åt henne, och så kom lille Martin Pysen dit också, så jag hjälpte till att hålla ett öga på honom med. Det är lite jobbigt faktiskt att ha tre människor att kontrollera, så det var bra att jag fick gå på ett par långa promenader för att få lite lugn och ro. På promenaderna behövde jag bara hålla reda på mattes pappa nämligen, och eftersom jag satt honom i andra ändan av mitt koppel var det en lätt match. När matte kom och hämtade mig så hade jag massor att berätta för henne, t ex att jag sett till att Martin sov ordentligt i sin säng som han hade med sig. Han var lite snorig nämligen och inte så pigg som vanligt, och när mattes pappa och jag varit ute en sväng så märkte jag när vi kom in att inte Martin syntes till. Det var ju lite oroande, men så gick jag och kollade i hans säng, och när jag såg att han var där så kände jag mig lugnare. Höll koll på honom ett tag, men när jag märkte att han bara fortsatte att sova kunde jag ägna mig åt annat. Det var skönt när matte och jag kom hem, för då fick hon hålla reda på sig själv och jag kunde ligga och ta en välbehövlig vila. Nu ska jag ta och gå och lägga mig och sova tror jag, för jag tycker att matte ser lite trött ut! Current Mood: accomplished | | Friday, December 12th, 2003 | | 2:14 pm |
Snygging
Sen ett par dagar tillbaka är jag otroligt snygg. Snyggare än vanligt har jag förstått. Faktiskt finns det inget snyggare i hela universum enligt t ex matte... Om ni inte förstått det än så är jag nytrimmad, och då blir jag tydligen extra bedårande urtjusigt snygg;0) Processen till detta tillstånd är dock inte så himla kul ifall ni frågar mig! Jag fick t ex lov att bada två gånger inom en vecka!! Hur kul är det på en skala egentligen?? Jag skulle säga ungefär minus 18. Första badet var väl kanske befogat, för vädret har inte varit bra, och jag har blivit jättesmutsig och blöt nästan alla promenader, och det är inte roligt alls. Så, när matte stoppade ner mig i badkaret förra veckan insåg jag efter ett tag att jag nog var hemskt smutsig. Vattnet som rann undan i badkaret var alldeles svart, och jag kollade noga på mina tassar och ben ifall det kanske var så att jag blev alldeles urtvättad och grå, men jag såg fortfarande svart ut. Det bästa med bad är ju när man kommit upp ur badkaret och blir inlindad i stora handdukar! Sen när man blivit av med mesta vätan är det dags att torka sig själv genom att kuta runt som ett torrt skinn i hela lägenheten och torka av sig där det passar, d v s mest i mattes säng och lite på mattan under soffbordet. Jag har förstått att efter att man torkat sig själv ett tag så ska man upp på bordet och bli kammad och borstad och fönad, och visserligen tycker jag om att matte bara ägnar sig åt mig när jag är på bordet, men det blir lite väl överdrivet. Hon tycker nämligen det är av yttersta vikt att man blir kammad och borstad och fönad på hela kroppen!! Jag tycker det kunde räcka med att bara fixa till öronen och huvudet, och eventuellt en hel sida av kroppen, men att gå igenom varenda liten bit av min päls tycker jag är överdrivet. Speciellt magen tycker jag är onödig, de tovor som blivit där tycker jag man kan ha kvar som stötdämpare eller något sånt! Några dagar senare var det dags igen! Jag hörde fel när matte sa något som jag tyckte lät som "borsta" så jag rusade in till bordet och satte mig nedanför och sen när matte var för långsam ställde jag mig på bakbenen med framtassarna på bordskanten och försökte ta mig upp. Då lyfte matte upp mig i famnen och bar in mig i badrummet!! Men hallå!! Jag badade ju häromdagen!! Nu lyssnade inte matte på sånt trams sa hon, och fortsatte att tala om att jag faktiskt lyckats smutsa ner mig ordentligt igen. Hade jag vetat att mina utgrävningar i lite sandhögar på vår promenadväg skulle resultera i ett bad till är det inte säkert att jag grävt så mycket... Så, det blev ännu ett bad, ännu en inlindning i handdukar, ännu en avtorkning i mattes säng och ännu mer kamning, borstning och föning... "Suck" är allt jag kan säga om det! Dagen efter det badet så tog matte ut mig ovanligt tidigt, och jag fick stränga order att inte gräva i minsta lilla sandhög, jag fick inte lägga mig ner i gräset när det kom en annan hund och jag fick absolut inte gå i gegga! Sen så åt matte frukost, och sen sa hon att vi skulle åka bil, och det är skojiga grejor det! När vi kom fram dit vi skulle så kände jag igen mig, och hade på känn att det var ett trevligt ställe vi kommit till och jag tyckte matte kunde öppna bildörren så att jag kunde skutta ut, men hon sa att vi skulle vänta en liten stund. Så öppnades dörren till huset och ut kom en bekant figur, och då sa matte att nu kunde vi gå ut ur bilen. Jag kände igen hon som kom ut ur huset och kom gåendes mot oss, och jag viftade glatt på svansen. Tills matte och Lillemor som kommit ut ur huset gick mot en dörr jag inte vill veta av. Dörren till trimningsstället!! Sen följde ett par timmar med hemska upplevelser! Det var maskin och saxar och det värsta av allt: Ryckning av päls!!!! Fy så hemskt! Det gjorde faktiskt jätteont ifall ni frågar mig! Otroligt hemskt och obehagligt, men tror ni att matte visade någon medkänsla när Lillemor plågade mig med dessa ryckningar av päls?? Nä, just det! Matte bara stod där och sa att jag blev så fin, och att det skulle bli skönt för både mig och henne med lite mindre päls. Det värsta med det hela är att när jag var klar och äntligen kom ner från bordet så ska ni inte tro att jag fick springa ut! Matte envisas ju alltid med att betala för att jag har blivit plågad, så där ser man ju att hon inte är riktigt klok på en enda fläck! Men, så här några dagar efter min tortyr känner jag mig ganska så nöjd eftersom alla jag träffat säger att jag är så himla snygg nu. Uppmärksamhet vill jag ju ha mest hela tiden, och om nu denna trimning resulterat i mer av den varan kanske det inte är så tokigt när allt kommer omkring. Egentligen borde jag väl sätta in en bild på snygga nytrimmade mig här, men kan ni tänka er! Matte har inte tagit ett enda kort på mig! Current Mood: bouncy | | Sunday, December 7th, 2003 | | 11:51 pm |
Vilken jobbig dag!
Igår var det en jobbig dag med mycket skumt som pågick. Först ringde telefonen just som matte och jag vaknat, och vi vaknade inte tidigt om man säger så. När matte lagt på sa hon att det var hennes pappa som ringt, och att han skulle komma hit när vi varit ute på promenad. Så, matte tog på sig och så gick vi vår promenad, och när vi varit hemma ett tag så ringde det på dörren och jag satte mig och väntade på att någon skulle komma. Men, matte gick ut och kom snabbt tillbaka med en massa konstiga saker. Sen åt hon frukost, och så ringde det på dörren igen, och jag satte mig ännu en gång och väntade. Nu hade jag bättre tur, för det var mattes pappa som kom. Det var hans grejor som matte tagit in tidigare, han hade varit till någon affär och köpt lite saker innan han skulle komma till oss och ställa till. Det blev nämligen väldigt mystiskt! Både matte och hennes pappa började dra med saker hit och dit och pillade med en sladd jag sett liggandes över garderobsdörrarna och vidare ut i hallen ovanför dörrarna och sen in till datorn. Matte sa att den kabeln skulle sättas upp ordentligt nu, för hon hade fått en sort list från Stefan som hon behövde. Jag tycker gott den där kabeln kunnat hänga lite hipp som happ för det blev ett väldigt stök! Det var borrmaskin och dammsugare och en massa hamrande så jag höll mig under skåpet här inne vid datorn. De blev klara i alla fall, och det var tur det, för då dök mattes mamma upp också, och så gjorde matte mat. Mattes föräldrar stannade ett tag, och sen åkte de iväg och matte och jag tog en lång promenad igen. Efter det kollade vi lite på TV och sen åkte vi iväg med bilen och hälsade på Rusty och hans matte. På vägen dit så hyrde matte en video som vi tittade på, men jag vet inte om den var så himla bra för jag somnade lite ibland, och sen gick jag och inspekterade olika juldekorationer. Vi var kvar ganska så länge, men slutligen skulle vi åka, och innan vi hoppade in i bilen så gick vi en liten promenad så vi skulle slippa gå när vi kom in till stan igen. Jag var väldigt trött för det hade varit en lång och konstig dag, och jag var glad när matte till slut kröp ner i sängen och somnade. Nu blev det så att vi nog slog rekord i sovning! Vi sov jättelänge, och matte såg lite förvånad ut när hon vaknade och upptäckte att jag fortfarande låg och snarkade bredvid hennes kudde trots att det var jättesent. Hon fick fart på sig och sa att om vi inte gick ut och gick snart skulle det hinna bli mörkt innan vi hann ut! Så länge sov vi alltså!! Promenaden blev extra lång, och sen resten av dagen har vi mest ägnat oss åt att slappa på soffan. Matte hade en hel massa program inspelade på video som hon legat och tittat på, och jag har större delen av tiden legat och myst uppepå mattes bröstkorg och mage så att hon inte kunnat röra annat än den armen som hon hade fjärrkontrollen i! Current Mood: tired | | Friday, December 5th, 2003 | | 12:24 am |
Barnvaktning
Matte och jag var barnvakt ikväll, och det var ganska ansträngande måste jag säga. Det var så att mattes syrra Camilla frågat ifall matte och jag kunde hjälpa till några timmar ikväll med lille Martin . Vi hade inget annat speciellt för oss, så matte sa att det skulle gå bra. Det bestämdes att vi skulle vakta Martin hemma hos honom så att han skulle ha alla sina leksaker och annat omkring sig som var hans eget efter en hel dag på dagis. (Undrar vad dagis är egentligen? Jag vet att Martin Pysen går dit, men jag vet inte riktigt vad det är, för jag tror inte det är ett jobb i alla fall.) När matte och jag kom dit var det ingen hemma, så vi gick en liten runda, och när vi kom tillbaka till huset kom just Martin och hans pappa Stefan hem. Martin verkade glad att se oss, och jag var glad att se Stefan, för han brukar ge mig korv, och det fick jag idag också!! Matte pratade lite med Stefan, och sen började hon och Martin leka med olika saker. De körde bil på soffbordet och hade en massa skumma saker för sig. Jag höll mig till Stefan och kollade vad han gjorde, och försökte tigga till mig så mycket korv som möjligt, men så åkte han iväg! Då fick jag ägna mig åt att hålla koll på matte och Martin, och det var ett tufft jobb kan jag säga. Som tur var så kollade de på TV samtidigt som de körde med bilar och tittade i böcker så jag kunde hålla mig i soffhörnet och spana på dem. Jag stod bredvid Martin när han åt yogurt, men han delade inte med sig tyvärr, så han var inte alls lika snäll som sin pappa. Det absolut knasigaste hände efter ett tag när det började något program på TV som hette "Småstjärnorna". Matte hade läst på en lapp från sin syrra att vi kunde titta på det, för det är ett program som Martin gillar, och ni skulle sett när det satte igång! Inte vet jag vad det handlar om, men Martin tog fram en liten gitarr som han har, och så stod han framför TV:n och spelade och dansade!  Just den här bilden har han sin napp i munnen, men den åkte ut efter ett tag, och till slut for både matte och Martin runt på golvet och lekte småstjärnor! Kan ju säga att matte inte såg riktigt klok ut, men huvudsaken var tydligen att hålla Martin på gott humör så att han inte skulle börja skrika. Vi hade blivit varnade att han kanske skulle börja med det när hans pappa gick iväg, men Martin märkte inte ens när Stefan försvann, så det blev inte något stort skrik. Det var ett väldans hoppande och skuttande av både Martin och matte, och det var lugnast att hålla sig på soffan. När de klappade händerna på TV så tackade både matte och Martin för det genom att sträcka händerna i luften och fåna sig! Himla tur att ingen såg matte, de hade inte trott hon var riktigt klok! Sen började Martin bli ganska så trött, och ville inte leka småstjärnorna längre, utan i stället övergick han till att vara sakletare under soffan. Han gör tydligen så att han petar in saker under soffan och hämtar fram dem lite då och då. Han låg där länge och väl på golvet och drog fram den ena saken efter den andra, och till slut blev jag så nyfiken att jag höll på att gå upp i limningen! Som ni förstår var jag tvungen att skutta ner på golvet och kika in under soffan jag också!  Jag tänkte att det kanske skulle finnas korv under soffan, men tyvärr så gjorde det inte det. Strax efter att Martin och jag kollat vad som fanns under soffan kom Camilla hem, och då behövde matte och jag inte vakta Martin längre. Men, vi var kvar ett tag till och matte och Camilla satt och pratade om ditten och datten, och julklappar och inte fick jag någon korv... Åt gjorde de också, utan att bjuda mig!! När vi skulle åka så hade Martin somnat, förmodligen av utmattning av att vara på det där dagiset hela dagen, och sen underhålla sin moster halva kvällen! Stackars barn säger jag! Current Mood: amused | | Tuesday, December 2nd, 2003 | | 10:42 pm |
Stor dag
Den 2 december år 2000 var en omvälvande dag i mitt unga liv - jag är född i augusti samma år. Det var nämligen då det kom några konstiga människor till min kennel, Lagromi , och en av dem var min nya matte Yvonne! Eftersom min matte inte var så himla mycket för att fota på den tiden, hon hade till och med glömt sin kamera hemma, var det ju tur att hennes ena kompis hade en kamera med sig. Tyvärr är inte bildkvalitén den bästa, men kanske kan ni se lite vad det ska föreställa i alla fall!  Den här första bilden är på mig och min syrra Harrieth. Man ser mest svart fluff och så, men det är vi som brottas! Jag är inte säker, men jag tror faktiskt att det är jag som ligger på golvet...  Här ovan har vi syrran och jag igen och sen är det vår halvbror Tjabo. Han var 9 månader där tror jag, och jätteskoj att busa med!  Sista bilden är också vi tre syskon. Det är Tjabo som ligger ner och tuggar på ett ben eller något, och faktiskt så är det jag som är på väg att gå och kolla vad han pysslar med! Man kan ju gott säga att jag växt till mig, och det visade sig att den konstiga människan som skulle bli min matte inte är så himla tokig att dela sitt liv med. Hon är ganska OK om jag ska vara ärlig, men hon kunde ge mig mer kex kan man tycka... Current Mood: happy |
[ << Previous 20 ]
|